En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.

Under hela förskoleåldern introduceras barnet successivt i familjens mat- och aktivitetsvanor och det är en viktig period för grundläggandet av en hälsosam livsstil. I sin avhandling har Christina Stenhammar studerat föräldrars perspektiv på sina förskolebarns livsstil gällande kost och fysisk aktivitet.

– Genom att få insikt i föräldrars inställning och situation kan vi få en bättre förståelse och ge bättre råd utifrån de olika behoven och därmed skapa positiva förutsättningar för barnens livsstil, säger Christina Stenhammar.

Resultatet pekar på en skillnad mellan föräldrars erfarenhet av och inställning till sina barns måltidsmönster, kostvanor och fysiska aktivitet. Föräldrarnas inställning var att deras barn borde äta regelbundet, hälsosamt och vara fysiskt aktiva, men det var inte så det blev i det verkliga livet. Föräldrar med högre utbildning uppnådde i högre utsträckning sina avsikter när det gällde barnets livsstil.

Många föräldrar upplevde stress i sin föräldraroll och önskade olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd, både i nätverk med andra föräldrar och med professionell vägledning. Intressant är att rapporterad föräldrastress visade samband med ökad risk för övervikt hos barnet. Även ett samband mellan mödrars självrapporterade stress och undervikt hos barnet kunde identifieras. Exakt hur orsakssambandet ser ut går inte att säga utifrån studien. Klart är dock att barns vikt och stress i föräldraskapets olika delar, som sociala kontakter och upplevd förmåga, hänger samman.

Både mammor och pappor ansåg att de var huvudansvariga för sina barns livsstil och de såg sig själva som förebild och vägvisare för sina barn. Det som begränsade eller hindrade föräldrarna från att ge sina barn en hälsosam livsstil var bristande tid och resurser, det stora utbudet av godis, läsk, chips och inte minst stillasittande aktiviteter. Föräldrarna tyckte att media uppmuntrade barns ohälsosamma preferenser.

– Min förhoppning är att förskolan ska kunna användas som en mötesplats för föräldrar och att det ska finnas möjlighet till nätverk där. På så vis skulle föräldrar kunna ventilera sina funderingar och svårigheter med varandra på ett naturligt sätt.  Om det dessutom fanns ett etablerat samarbete mellan förskolan och BVC skulle sjuksköterskan kunna delta i föräldraträffarna och bidra med sin kompetens om barns livsstil, det skulle vara en resurs för pedagogerna, föräldrarna och barnen, säger Christina Stenhammar.

Avhandlingen visar på att barnens hälsosamma livsstil är ett gemensamt ansvar där föräldrar, förskola, tillsynsmyndigheter, BVC och lokalpolitikerna måste var och en ta sitt ansvar. Om de olika systemen motverkar eller inte stödjer varandra blir det mycket svårare att alltid leva efter det mest hälsosamma valet.

Källa: Uppsala Universitet

Share →
Tidigare nummer
Saknar du ett tidigare nummer av Dietistaktuellt? Lugn, vi har alla nummer från och med 2008 i digital form här på sajten.
Lediga jobb
Letar du efter nytt spännande jobb? Vi har länkarna till aktuella jobbsökarsajter.
Prenumerera
Önskar du få Dietistaktuellt direkt i brevlådan? En ettårs prenumeration (6 nummer) kostar 295 kronor.

Produktion

Redaktör - Magnus Forslin
Producent - STODAB
Annonsackvisitör - Tanja på Adviser AB

Administration

Ekonomi - Charlotte Dunder
Prenumeration - Beställ här!

Kontakt

Kontaktuppgifter
Kontaktformulär för frågor, synpunkter, adressändringar m.m.