Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet hade inte sämre livskvalitet jämfört med jämnåriga som åt normalkost. Även om en födoämnesprovokation som genomförts i studien visade att många barn skulle kunna återintroducera livsmedlet, var rädsla för reaktioner ett hinder för återintroduktion.

I en stor populationsbaserad studie med 2 585 barn i åldern 7-8 år i Norrbotten uppgav 21 procent att de hade överkänslighet för något livsmedel. Vid 11-12 års ålder hade den rapporterade överkänsligheten ökat ytterligare. Fem procent undvek baslivsmedlen mjölk, fisk, ägg och vete och dessa utreddes vidare med klinisk undersökning och dubbelblinda matprovokationer. Av 94 barn som deltog i de uppföljande undersökningarna bedömdes endast 9 barn ha en pågående födoämnesallergi.

– Studien visade att barn som uteslutit viss mat inte hade sämre livskvalitet jämfört med barn som inte hade några matrestriktioner, säger Åsa Strinnholm, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.

– Att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem kan bidra till att barnen och deras föräldrar inte söker sig till sjukvården för att få korrekt diagnos. Detta kan i sin tur medföra att barn som vuxit ifrån sin allergi står på en eliminationskost som inte behövs samtidigt som barn som har en allvarlig allergi inte får rätt behandling och kunskap i att hantera svåra reaktioner.

De barn i studien som vid den kliniska undersökningen bedömdes ha en pågående matallergi undersöktes sedan med dubbelblind matprovokation. Efter ett år intervjuades barnen och deras föräldrar om sina upplevelser och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. De barn och deras föräldrar som deltog i matprovokationerna uppgav att det var en positiv upplevelse. Barnen som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen. De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.

Studien visade också att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.

– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering efter födoämnesprovokationer, säger Åsa Strinnholm.

Om studien:
Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. 2006 inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Kiruna, Luleå och Piteå till studien, som innefattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent (2 585 barn).

När deltagarna var 11-12 år gjordes en uppföljning med samma metoder och samma höga svarsfrekvens. Vid uppföljningen uppgav 125 barn (5 procent av kohorten) att de helt eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning, provtagning och att besvara livskvalitetsenkäter. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes mellan barn med eliminationskost på grund av födoämnesöverkänslighet och en kontrollgrupp med jämnåriga barn med normalkost. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes också efter att barnen med födoämnesöverkänslighet delats in i grupperna: pågående födoämnesallergi, utläkt allergi och laktosintolerans. Avhandlingen innefattar även en tidigare studie där mödrar till barn som genomgått dubbelblind matprovokation intervjuats om sina upplevelser av matprovokationen.

Åsa Strinnholm bor i Umeå. Hon är legitimerad sjuksköterska och arbetar som allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. Doktorandstudierna har bedrivits vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för yrkesmedicin, vid OLIN-studierna samt vid Institutionen för omvårdnad.

Länk till avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 7 april försvarar Åsa Strinnholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för omvårdnad sin avhandling med titeln: Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn – prevalens, livskvalitet och upplevelser vid dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation. Engelsk titel: Food hypersensitivity among schoolchildren – prevalence, Health- Related Quality of life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges. Fakultetsopponent: Universitetslektor Inger Kull, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Professor Eva Rönmark.

Share →
Tidigare nummer
Saknar du ett tidigare nummer av Dietistaktuellt? Lugn, vi har alla nummer från och med 2008 i digital form här på sajten.
Lediga jobb
Letar du efter nytt spännande jobb? Vi har länkarna till aktuella jobbsökarsajter.
Prenumerera
Önskar du få Dietistaktuellt direkt i brevlådan? En ettårs prenumeration (6 nummer) kostar 295 kronor.

Kontakt

Kontaktuppgifter
Kontaktformulär för frågor, synpunkter, adressändringar m.m.

Administration

Ekonomi - Charlotte Dunder
Prenumeration - Beställ här!

Produktion

Redaktör - Magnus Forslin
Producent - STODAB
Annonsackvisitör - Tanja på Adviser AB