Många patienter som söker hjälp för sin fetma lider av ätstörningar och hetsätning. En undersökning vid Örebro universitet visar att problemen fortfarande är vanliga tre år efter kirurgisk behandlingen. Däremot påverkas inte resultatet eftersom patienter med ätstörningar går ner lika mycket i vikt som andra.

- Det går inte att förutsäga viktutfallet utifrån ätbeteendet, varken före eller efter operationen, säger Joakim de Man Lapidoth som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicin.

Han har under drygt tre år följt mer än 250 patienter som fått antingen kirurgisk eller icke-kirurgisk beteendeförändrande behandling mot fetma. Studien visar att ätstörningar och hetsätning är vanligt, en knapp tredjedel av patienterna före behandling är drabbade, med sämre livskvalitet och högre psykisk ohälsa som följd.

Många avråds från operation

Men trots att operation är den mest effektiva behandlingen mot fetma, avråds många patienter med ätstörningar från ingreppet, eftersom man anser att det inte blir ett lika bra resultat.

- Det finns stora skillnader mellan olika kliniker eftersom det hittills inte har funnits tillförlitliga undersökningar om hur ätstörningar och hetsätning påverkar resultatet. Men eftersom min studie visar att även dessa patienter lyckas gå ner bra i vikt bör man vara generös med att låta dem som behöver kirurgisk behandling få det, och inte utesluta någon utan mycket goda skäl. Det innebär ju en dramatiskt förbättrad fysisk hälsa för patienter som annars riskerar att dö på grund av sin fetma.

Däremot är den psykiska ohälsan större och livskvaliteten sämre bland dem som har ätstörningssymtom efter operationen. Visserligen kan patienterna inte äta lika mycket som tidigare, men de upplever ändå själva att de äter för mycket och saknar kontroll över sitt ätande.

Svårt att förutsäga

- Förekomsten av ätstörningssymptom var förvånansvärt hög tre år efter kirurgi, nästan trettio procent. Trots att dessa patienter hade en lika god viktnedgång som de övriga, uppvisade de betydligt mer psykisk ohälsa och sämre livskvalitet än de övriga efter behandlingen. Men det är svårt att förutsäga hur en enskild patient kommer att reagera efter operationen. En del förbättras medan andra försämras.

Joakim de Man Lapidoths slutsats är att även patienter med ätstörningar bör få hjälp att minska vikten, men att det även är viktigt att beakta ätbeteendet och annan psykisk ohälsa såväl före som efter behandlingen.
Källa: Universitetssjukhuset Örebro.

En granskning av både originalstudier och marknadsföring av rosenrot, ett av Sveriges mest sålda örtpreparatet, avslöjar dålig forskning, överdrivna slutsatser och oseriös reklam. Detta visar Uppsalaforskare i en artikel som publicerats i den örtmedicinska tidskriften Planta Medica.

Rosenrot, som också säljs som Arctic root, har under ett antal år marknadsförts som ett medel mot fysisk och psykisk trötthet och mot minskad sexuell lust. Det har utsetts till årets hälsoprodukt fyra år i rad 2003-2006. Nu har två forskare och en student vid Uppsala universitet gått igenom de senaste tio årens rosenrotstudier på människor och finner att de flesta inte håller måttet.

- De välgjorda studierna visar ingen effekt och marknadsföringen av rosenrot innehåller grovt överdriva påståenden, säger Dan Larhammar, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Statistikstudenten Josefin Blomkvist skrev sin D-uppsats om rosenrot under ledning av honom och professor Adam Taube vid institutionen för informationsvetenskap. Efter ytterligare granskningar av vetenskaplig litteratur om rosenrot har de tre nu publicerat sin analys i den örtmedicinska tidskriften Planta Medica.

Av elva publicerade studier hävdade artikelförfattarna i sju att de fann positiva effekter av rosenrot. Josefin Blomkvists analys visar dock att sex av dessa hade brister i upplägg eller statistisk bearbetning som gör att slutsatserna kan ifrågasättas eller är direkt felaktiga. Den sjunde studien fann en signifikant effekt av rosenrot mot stressrelaterad trötthet, men studien var liten då endast 30 personer fick rosenrot och lika många fick placebo.

De återstående fyra studierna var mer välgjorda och gällde fysisk prestation. Ingen av dem kunde påvisa någon effekt av rosenrot, förutom en liten omedelbar förbättring i en av studierna som dock inte kunde ses efter en längre periods användning av rosenrot. Sexuell lust undersöktes i endast en av de elva studierna och där sågs ingen effekt.

Utöver dessa brister i forskningen innehåller marknadsföringen av rosenrot grovt överdrivna påståenden, menar forskarna i en artikel på DN-debatt idag. Dessa grundar sig i viss mån på de bristfälliga vetenskapliga studierna. I vissa annonser framhålls effekter som ökat välbefinnande, problemlösningsförmåga och förbättrad stresshantering trots att testerna man hänvisar till gällde helt andra saker.

- Vissa annonser har till exempel riktat sig till kroniskt trötta kvinnor med hänvisning till en vetenskaplig studie som gällde akut trötthet hos män i åldrarna 19-21 år, säger Dan Larhammar.

Källa: Uppsala universitet