Abstinens från fet mat kan ge ångest och sockersug

2010-05-01 | 14:59
Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.

Hjärnans belöningssystem aktiveras av både välsmakande mat och droger som kokain och heroin. Mat rik på socker eller fett skulle därför kunna ge upphov till beteenden som liknar drogberoende. Ett exempel är ökat sockersug när man försöker avstå från söt mat. Sådana beteenden skulle kunna förklara varför det är så svårt att i längden hålla sig till striktare dieter i samband med bantning. En nyligen publicerad amerikansk studie visar på liknande resultat.

I sin avhandling har Johan Alsiö tillsammans med kollegor studerat råttor som haft långvarig tillgång till foder rikt på socker och fett, för att simulera den moderna människans ständiga tillgång på välsmakande fet och söt mat. Många men inte alla råttor blir feta på en sådan diet. Vissa råttor är alltså särskilt känsliga för att utveckla fetma. Detta motsvarar situationen i människa, där somliga har lättare att gå upp i vikt än andra.

- När den feta dieten ersattes med råttornas vanliga foder ökade begäret efter socker hos de överviktiga råttorna, men inte hos de normalviktiga. Detta sockersug var så starkt att de överviktiga djuren mer eller mindre avstod från den vanliga maten i upp emot tre veckor, säger Johan Alsiö.

Hans forskning visar också att de överviktiga djuren hade tecken på ökad ångest under denna period. Dessa beteendeförändringar är karakteristiska för abstinenssymtom vid drogberoende: ökat sug efter drogen, ångest, och minskat intresse för andra njutningar.

Resultaten visar att vissa individer är särskilt känsliga för att utveckla beroendeliknande beteenden gentemot välsmakande mat. Risken för att utveckla dessa beteenden kan påverkas av ärftliga faktorer som styr belöningssystemets funktion.
- Vi identifierade molekylära avvikelser i belöningssystemet i hjärnan på de överviktiga råttorna. Liknande skillnader mellan överviktiga och normalviktiga individer har tidigare påvisats i människa, säger Johan Alsiö.

Sammanfattningsvis visar resultaten att somliga individer löper större risk än andra att utveckla ett beroendeliknande tillstånd och viktuppgång i en miljö med fri tillgång till fet och söt mat.

I en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature Neuroscience har forskare noterat att råttor som fick äta mängder av fet och sockerrik mat snabbt fick förändringar i hjärnan. Deras belöningssystem trubbades av och råttorna krävde mer och mer stimulering för att uppleva samma njutning.

- Våra olika studier kompletterar varandra. Vi har tittat närmare på råttornas beteende, deras ångest och motivation att jobba för att få tag på socker. De molekylära förändringar som vi sett i våra försök bekräftas och nyanseras i den amerikanska studien, säger Johan Alsiö.

Alsiö, Johan
From Food Preference to Craving
ISBN: 978-91-554-7734-9

Källa: Uppsala Universitet

Stenåldersskandinaver kunde inte dricka mjölk

| 14:56
De jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Det visar en ny studie som gjorts vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, och som publiceras i tidskriften BMC Evolutionary Biology. Studien stödjer tidigare resultat av samma forskare, som visat att dagens skandinaver inte härstammar från dessa stenåldersmänniskor utan från en grupp som invandrade senare.
- Den här gruppen jägare-samlare skiljer sig markant från moderna svenskar i den DNA-sekvens som vi brukar förknippa med förmågan att spjälka laktos i vuxen ålder, berättar Anna Linderholm, tidigare verksam vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, numera vid University College Cork i Irland.
Enligt forskarna finns det två möjliga orsaker till skillnaden i DNA.
- Antingen beror den på kraftig selektion, dvs att stenåldersjägarnas gener har gått förlorade för att det är mycket fördelaktigt att kunna dricka mjölk, eller så är det helt enkelt inte den här gruppen stenåldersmänniskor som vi härstammar ifrån, säger Anna Linderholm.
Förmågan att kunna konsumera oprocessad mjölk i vuxen ålder tros ha haft stor betydelse i människans förhistoria.
- Den hänger intimt samman med övergången från jägare-samlare till jordbrukare, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
Han leder EU-projektet LeCHE (Lactase persistence and the early Cultural History of Europe), där man studerar mjölkens betydelse i vår förhistoria.
-I just det här fallet är vi dock benägna att tro att det vi ser är spåren av vad vi kallar genflöde, alltså att en annan grupp människor flyttar in i området vid ett senare tillfälle och det är dem vi liknar genetiskt. Detta är i linje med vad vi sett i tidigare studier, säger han.
Forskargruppen arbetar nu vidare för att undersöka hur de tidigaste jordbrukarna i Skandinavien såg ut genetiskt, och om de kan bära svaret på frågorna kring våra förfäder.

Läs artikeln i BMC Evolutionary Biology.

Ökad kunskap om tarmflorans betydelse genom nytt samarbete

| 14:55

Människans magtarmkanal innehåller tio gånger fler mikroorganismer än vi har egna celler i kroppen. Forskning har visat att tarmflorans sammansättning påverkas av till exempel kost och genetik. Nytt samarbete mellan forskare vid SLU och företaget Good Food Practice ger nu unika möjligheter till ökad kunskap inom området.

Forskningen har visat att tarmfloran påverkar immunförsvaret och utvecklandet av sjukdomar såsom allergi och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Det finns även hypoteser om effekter av en obalanserad tarmflora på övervikt och diabetes. Men det är svårt att studera dessa komplexa samband hos människa.

- Mer grundforskning behöver därför göras om bakterierna i både cellkulturer och djurmodeller, säger dr Johan Olsson, forskningschef vid Good Food Practice AB.

Företaget, som är baserat i Uppsala, genomför kliniska studier av livsmedel i samarbete med bland annat den globala livsmedelsindustrin, forskare och myndigheter.

Mer än 4000 försökspersoner har medverkat i de 50-tal studier som genomförts sedan 2002. Good Food Practice har under de senaste åren genomfört ett flertal kliniska studier där effekter av nyttiga bakterier (probiotika) på människors tarmhälsa och immunförsvar har undersökts.

På institutionen för mikrobiologi vid SLU, arbetar en grupp forskare under ledning av docenterna Hans Jonsson och Stefan Roos med att undersöka hälsoeffekter av probiotika och utveckla metodik för att studera de hundratals olika bakteriearterna i magtarm-kanalen.

Gruppen på mikrobiologen har tagit initiativ till ett samverkansprogram med forskare inom fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU kring effekter av foder och probiotika på husdjurens tarm-mikrobiologi, tillväxt och hälsa.

Sambandet mellan kost och mikroorganismer i tarmen samt hälsa och välbefinnande är ett mycket expansivt forskningsområde.

- SLU, med en stark kombination av mikrobiologisk grundforskning, livsmedelsvetenskap och djurmodellresurser, får i och med samarbetet med Good Food Practice nu unika möjligheter ta grundforskningen vidare till kliniska livsmedelsstudier på människa. säger professor Johan Schnürer, vicerektor för samverkan vid SLU.

Källa: SLU

Study Shows Only a Weak Link Between Fruit and Vegetable Intake and Reduced Risk of Cancer

| 14:41

An analysis by Mount Sinai researchers of over eight years of dietary data from more than 400,000 people has found that the relationship between high consumption of fruits and vegetables and a reduced risk of cancer is not as strong as commonly thought. The study is published online April 6, 2010 in the Journal of the National Cancer Institute.

It is widely believed that a diet rich in fruits and vegetables can reduce the risk of cancer. In 1990, the World Health Organization recommended eating five servings of fruits and vegetables a day to prevent cancer and other diseases. However, although many studies have been conducted since then, none have been able to confirm an association between fruit and vegetable intake and cancer resistance.

Paolo Boffetta, MD, MPH, lead author of the study and Deputy Director of The Tisch Cancer Institute at Mount Sinai School of Medicine, and colleagues analyzed data from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) study to assess relationships between cancer risk and intake of total fruits, total vegetables, and total fruits and vegetables combined.

The EPIC cohort, which is ongoing and coordinated by professor Elio Riboli at Imperial College in London, included 142,605 men and 335,873 women recruited between 1992 and 2000 from 10 Western European countries. Detailed information on their dietary habits and lifestyle variables was obtained. After a median follow-up of 8.7 years, more than 30,000 of the study’s participants were diagnosed with cancer.

Dr. Boffetta and colleagues found a small but significant inverse relationship between high intake of fruits and vegetables and overall cancer risk. In this population, an increase of 200 grams a day of fruits and vegetables resulted in a reduction of about 3 percent of cancer risk. Vegetable consumption by itself also afforded a modest benefit but was restricted to women. Heavy drinkers who ate many fruits and vegetables had a somewhat reduced risk, but only for cancers caused by smoking and alcohol.

“The bottom line here is that, yes, we did find a protective effect of fruit and vegetable intake against cancer, but it is a smaller connection than previously thought,” said Dr. Boffetta. “Any cancer protective effect of these foods is likely to be modest, at best.

“However, eating fruits and vegetables is beneficial for health in general and the results of this study do not justify changing current recommendations aiming at increasing intake of these foods,” said Dr. Boffetta.

About The Mount Sinai Medical Center

The Mount Sinai Medical Center encompasses The Mount Sinai Hospital and Mount Sinai School of Medicine. The Mount Sinai Hospital is one of the nation’s oldest, largest and most-respected voluntary hospitals. Founded in 1852, Mount Sinai today is a 1,171-bed tertiary-care teaching facility that is internationally acclaimed for excellence in clinical care. Last year, nearly 60,000 people were treated at Mount Sinai as inpatients, and there were nearly 450,000 outpatient visits to the Medical Center.

Mount Sinai School of Medicine is internationally recognized as a leader in groundbreaking clinical and basic science research, as well as having an innovative approach to medical education. With a faculty of more than 3,400 in 38 clinical and basic science departments and centers, Mount Sinai ranks among the top 20 medical schools in receipt of National Institute of Health (NIH) grants. For more information, please visit www.mountsinai.org.

Source: The Mount Sinai Medical Center

« Tidigare