Avhandlingen beskriver livsstil och kostvanor hos samer och hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna [...]]]> Den traditionellt samiska kosten har likheter med lågkolhydratdieterna, men det är inte säkert att kosthållningen kan förklara den relativt goda hälsan i samebefolkningen, skriver Lena Maria Nilsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 24 februari.

Avhandlingen beskriver livsstil och kostvanor hos samer och hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna eller dö i cancer och hjärt-/kärlsjukdom i en norrländsk normalbefolkning. Majorietsbefolkningen studeras alltså i ett minoritetsperspektiv. Studien belyser framför allt kostvanor, fördelning mellan energigivande näringsämnen (kolhydrat, protein och fett) samt konsumtion av kok- och bryggkaffe. Den bygger på redan insamlade data från Västerbottens hälsoundersökningar och MONICA-projektet.

Bakgrunden är att samer i Sverige, till skillnad från de flesta andra urfolk i världen, kan förvänta sig ett lika långt liv som majoritetsbefolkningen och som grupp löper de mindre risk för att drabbas av cancer. Det finns ingen entydig förklaring till denna relativt goda hälsa, men det kan finnas ett samband med ”traditionellt samiska” kostvanor och livsstil.

En intervjustudie med äldre samer fungerar som bakgrund för de andra delstudierna. Den visar överraskande att fet fisk kan ha varit viktigare än renkött för samerna i södra Lappland under tiden från 1930 fram till ca 1960. Det som har hög kulturell betydelse (i det här fallet renkött) behöver alltså inte alltid ha lika stor betydelse i ett objektivt, vetenskapligt perspektiv.

En av delstudierna bygger på en modell för att undersöka hälsoeffekterna av så kallad Medelhavsdiet. Det är första gången någon har studerat betydelsen av ett samiskt kostmönster på detta sätt. Resultatet visar att de västerbottningar som äter den kost som har störst likheter med den traditionellt samiska hade en svagt ökad risk att dö jämfört med de västerbottningar som åt mindre samiskt. Det verkar därför osannolikt att den samiska kosten som sådan kan förklara den relativt goda hälsan hos samer. Fråga är dock mycket svårbesvarad, eftersom kostvanorna kan ha skiljt sig mellan olika samegrupper och över tid. Dessutom äter dagens västerbottningar mycket mindre av vissa livsmedel jämfört med vad samerna gjorde förr, till exempel fet fisk och bär. För sådana livsmedel kan det därför bli extra svårt att påvisa samband.

Lågkolhydratdieter, som har vissa likheter med den ”traditionellt samiska” kosten, är både populära och kontroversiella idag. Deras långtidseffekter för hälsan är till stor del okända. I en delstudie speglas förhållandet mellan kolhydrater och protein i kosten i en poängskala. Högsta poäng fick de som åt minst kolhydrater och mest proteiner. Höga sådana poäng påverkade inte den allmänna risken att dö, eller att dö i cancer eller hjärt-/kärlsjukdom, när statistiken korrigerats med hänsyn till intaget av mättat fett och de vanligaste hälsoriskfaktorerna.

I de sista delstudierna undersöks risken för cancer respektive hjärtinfarkt hos västerbottningar som dricker mer eller mindre kok- och bryggkaffe. De som drack mycket kaffe hade ingen ökad risk för vare sig cancer i allmänhet eller specifikt prostatacancer eller tjocktarmscancer. Resultatet för andra cancertyper visar att de som dricker olika typ av kaffe också kan ha olika risk för skilda cancerformer. I tidigare studier har inga starka samband hittats mellan kaffedrickande i allmänhet och cancer. Denna studie är först med att undersöka hur cancerriskerna ser ut hos människor som dricker olika typer av kaffe. När det gäller hjärtinfarkt, hade män som drack mycket bryggkaffe ökad risk, medan inga entydiga resultat kunde visas bland män som drack mycket kokkaffe.

Delstudierna är i allmänhet s.k. observationsstudier. Det innebär att deltagarna inte följer en bestämd forskningsplan utan lever sina normala liv och sedan jämförs med varandra. Med ett sådant upplägg blir det mycket svårt att ta hänsyn till möjliga faktorer i omgivningen. Därför är det också i princip omöjligt att bevisa direkta samband mellan orsak och verkan. Delstudierna bygger dock på en representativ normalbefolkning där data samlats in från ett stort antal personer (fler än 80 000 unika individer) medan de ännu var friska. När flera sådana studier visar liknande resultat brukar man utgå från att resultaten är sanna eller sannolika.

Källa: Umeå Universitet

Resultaten av studien publiceras nu i den ansedda tidskriften PLoS One med Ina Caesar [...]]]> Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.

Resultaten av studien publiceras nu i den ansedda tidskriften PLoS One med Ina Caesar som försteförfattare.

Kurkumin har sedan flera år studerats som tänkbart läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som karakteriseras av ansamlingar av klibbiga amyloidfibrer och tau-protein. Linköpingsforskarna ville undersöka hur substansen påverkade genmodifierade bananflugor (Drosophila melanogaster) som utvecklat tydliga Alzheimersymtom. Bananflugan används alltmer som modell för nervnedbrytande sjukdomar.

Fem grupper av sjuka flugor med olika genförändringar matades med kurkumin. De levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen.

Däremot såg forskarna ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen. Kurkuminet löste inte upp placken, tvärtom påskyndade det bildningen av fibrer genom att reducera mängden av deras föregångsformer, så kallade oligomerer.

–Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest skadliga för nervcellerna, säger professor Per Hammarström som lett studien.

–Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi.

Det finns flera teorier om hur oligomererna kan starta sjukdomsförloppet. Enligt en hypotes fastnar de i synapser och hindrar trafiken av nervimpulser. Andra hävdar att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen.

Kurkumin, som extraheras ur roten till kryddväxten gurkmeja, har använts som läkemedel i tusentals år. På senare tid har det prövats mot bland annat smärta, blodpropp och cancer.

Artikel:
Curcumin promotes A-beta fibrillation and reduces neurotoxicity in transgenic Drosophila av Ina Caesar, Maria Jonson, K. Peter R. Nilsson, Stefan Thor och Per Hammarström. PLoS One etc.

Källa: Lindköpings universitet

Graviditetsdiabetes är en [...]]]> Graviditetsdiabetes ökar risken för senare hjärt- och kärlsjuklighet framför allt hos överviktiga kvinnor med ett BMI över 25. Det visar en ny undersökning vid Örebro universitet.
- Bland normalviktiga kvinnor såg vi ingen riskökning, säger överläkaren Helena Fadl, som skrivit en doktorsavhandling om olika aspekter på graviditetsdiabetes hos kvinnor i Sverige.

Graviditetsdiabetes är en diagnos som ställs när en kvinna utan tidigare känd diabetes har för höga blodsockervärden (hyperglykemi) under graviditeten. Det utesluter dock inte att hon kan ha haft oupptäckt diabetes före graviditeten.

I Sverige testas alla gravida kvinnor regelbundet eftersom sjukdomen kan leda till komplikationer för både mamma och barn, till exempel havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och komplicerad förlossning. Risken att få ett stort barn är nästan fem gånger högre för kvinnor med graviditetsdiabetes (15,1 procent) jämfört med friska kvinnor (3,5 procent).

Graviditet kan ses som ett stresstest

- En intressant upptäckt i undersökningen är att kvinnor födda utanför Norden har färre komplikationer vid graviditetsdiabetes. Det gäller både preeklampsi och stora barn. Barnets storlek beror visserligen i hög utsträckning på mammans längd. Men även om man tar hänsyn till den genomsnittliga längdskillnaden mellan olika etniska grupper kvarstår en tydlig skillnad i förekomst, säger Helena Fadl.

En viktig del i hennes undersökning är sambandet mellan graviditetsdiabetes och senare hjärt- och kärlsjuklighet. Hon har studerat 2642 fall från hela Sverige, och resultatet visar att risken för framtida hjärt- och kärlsjuklighet efter en graviditetsdiabetes är mer än dubbelt så stor hos kvinnor med ett BMI över 25. Däremot syns ingen ökad risk hos normalviktiga kvinnor i denna studie.

- Graviditet kan ses som ett stresstest för kvinnors hälsa som visar de långsiktiga riskerna särskilt vid övervikt, och därför borde vi kanske ha större fokus på uppföljning och förebyggande arbete när det gäller dessa kvinnor, säger Helena Fadl.

Källa: Örebro Universitet

Låg födelsevikt har länge varit en känd riskfaktor för beteendeproblem som ADHD hos barn. Omständigheter kring födseln, omogenhet hos hjärnan [...]]]> Genom järntillskott under det första levnadshalvåret till barn med låg födelsevikt kan risken för beteendeproblem i förskoleåldern minskas till en fjärdedel, skriver Staffan Berglund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 2 mars.

Låg födelsevikt har länge varit en känd riskfaktor för beteendeproblem som ADHD hos barn. Omständigheter kring födseln, omogenhet hos hjärnan och sociala faktorer har setts som möjliga förklaringar. Avhandlingen visar att järnbrist under det första levnadshalvåret kan vara en viktigare orsak. Låg födelsevikt innebär i sig att barnet föds med mindre reserver av järn, som är en nödvändig byggsten i kroppens alla celler. Det har dock länge varit oklart om risken för järnbrist också gäller för friska barn med bara måttligt eller marginellt låg födelsevikt.

I avhandlingen redovisas en studie på 285 för övrigt friska barn med marginellt låg födelsevikt, mellan 2 000 och 2 500 g. Barnen utvaldes slumpmässigt till att få eller inte få järntillskott under första halvåret. Resultaten visade att de som fått verkningslöst placebo i jämförelse med dem som fått ett verkligt järntillskott visade en klart ökad risk för järnbrist vid 6 månaders ålder, och dessutom en fyra gånger högre risk för beteendeproblem vid 3 år.

Forskarna drar slutsatsen att alla barn med en födelsevikt under 2 500 g bör erbjudas järntillskott, oavsett om orsaken till den låga födelsevikten är för tidig födsel eller dålig fostertillväxt. Studien som genomförts i Umeå och Stockholm leds av docent Magnus Domellöf i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52079

Källa: Umeå Universitet

Forskarna Samantha Brooks [...]]]> Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.

Forskarna Samantha Brooks och Helgi Schiöth, vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, har i en tidigare studie visat att överdriven reglering av matlust hos personer med anorexia nervosa är kopplad till en större hjärnvolym i en särskild del av hjärnan. Forskningen visade även att desto mer kvinnorna med anorexia begränsade sitt matintag, desto större var denna del av hjärnan.

I den nya studien visar Samantha Brooks, tillsammans med sina kollegor vid Uppsala universitet (Christian Benedict, Helgi Schiöth, Elna-Marie Larsson, Håkan Ahlström and Lars Lind) samt forskare från andra europeiska universitet, vilka regioner i hjärnan, kopplade till vår matlust, som påverkas hos personer med långvarig fetma.

Under en femårig period har forskarna med hjälp av magnetscanning (MRI) studerat hjärnan hos 292 äldre män och kvinnor som har klassificerats med varaktig fetma eller normalvikt och funnit en minskning i den främre delen av hjärnan hos de med fetma. Forskarna undersökte sedan effekterna av att vara fet på en hjärnfunktion som påverkar självregleringen av matintag, och fann brister hos personer med fetma i jämförelse med normalviktiga personer.

- De äldre personer som var varaktigt feta under en femårsperiod uppvisade en minskning av den frontala hjärnvolymen och brister i en av hjärnans funktioner som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Fetma är ett ökande problem i vårt moderna samhälle, och även om vi i vår forskning inte kan säga ifall fetma orsakar eller är en konsekvens av minskad hjärnvolym, rekommenderar vi utifrån de här resultaten att du tänker på vad du äter eftersom inte bara midjemåttet påverkas utan även din hjärnvolym, säger Samantha Brooks.

Brooks S et al. Late life obesity is associated with smaller global and regional gray matter volumes: a voxel-based morphometric study. International Journal of Obesity, in press.

Tidigare publicerad artikel:
Brooks S et al. Restraint of appetite and reduced regional brain volumes in anorexia nervosa: a voxel-based morphometric study, BMC Psychiatry 2011, 11:179 doi:10.1186/1471-244X-11-179

Källa: Uppsala Universitet