Fett i levern har starkt [...]]]> Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras i majnumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Valet av fett kan därmed även ha betydelse för att minska risken för vuxendiabetes.

Fett i levern har starkt samband med ämnesomsättningsrubbningar som förhöjda blodfetter och nedsatt förmåga att reglera blodsockret. Orsaken är okänd, men en ökad fettmängd i lever och buken antas kunna bidra till att vissa människor drabbas av vuxendiabetes (typ 2-diabetes). Både stora mängder fett eller socker i kosten har tidigare kopplats till ökad fetthalt i levern, men huruvida typen av fett kan spela roll är hittills okänt.

I den aktuella studien, utförd vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i samarbete med Karolinska institutet, undersöktes hur två olika koster innehållandes olika typer av fett påverkar mängden leverfett, mätt med magnetkamera.

67 personer lottades till att under 10 veckor antingen äta en kost rik på fleromättade fetter från solrosolja, eller en kost rik på mättade fetter från animaliska livsmedel som t.ex. smör. I studien ingick kvinnor och män med bukfetma, varav 15 procent hade typ 2-diabetes. Målet var att endast typen av fett i maten skulle skilja sig mellan testgrupperna, medan andelen från kolhydrater, fett och protein var lika i grupperna. Deltagarna skulle också hålla kroppsvikten oförändrad och andra levnadsvanor konstanta under studien.

Resultaten visa att båda grupperna hade oförändrad vikt efter 10 veckor, men gruppen som fick äta fleromättat fett hade minskat mängden leverfett med upp till en tredjedel jämfört med gruppen som åt mycket mättat fett. Fleromättat fett ledde även till förbättrade blodfetter samt tecken på förbättrad känslighet för insulin och minskad inflammation i kroppen.

-    Att gå ned i vikt minskar mängden fett i levern, men dessa nya resultat visar att även kostens sammansättning är av betydelse för att minska fettet i levern hos personer som inte går ned i vikt, säger docent Ulf Risérus.

Forskarnas slutsats är att det därför kan vara värt att se över matens fettkvalitet och byta ut en del fett från exempelvis smör och kött mot fleromättade växtfetter för att förebygga fettlever och på längre sikt möjligen även typ 2-diabetes.

-    De omättade fetterna som användes i denna studie var av typen omega-6, men kosten bör även innehålla omega-3-fetter som finns i fisk och rapsolja, säger Ulf Riserus.

Ett högt intag av fleromättat fett har i flera tidigare studier kopplats till minskad risk för både typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdom. I tidigare studier har man förklarat den minskade risken för hjärtkärlsjukdom med sänkta kolesterolhalter i blodet, men denna studie visar även på andra hälsoeffekter av fleromättat fett som minskat leverfett och dämpad inflammation. Dessa resultat behöver dock bekräftas i andra studier innan vi kan dra några säkra slutsatser.

- Flertalet tidigare fettstudier handlar om omega-3 fetter, men vi behöver också lära oss mer om omega-6 fetternas och olika typer av mättade fetters hälsoeffekter.

Denna studie genomfördes helt oberoende av livsmedelsföretag, och finansierades av forskningsrådet FAS.

Källa: Uppsala Universitet

Var fjärde ung vuxen i Jönköping är överviktig. Majoriteten av dessa var dock normalviktiga vid 5½ års ålder och utvecklade övervikten senare. Detta visar barnläkare Christina Celsing Fåhraeus i en licentiatsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping.

I avhandlingen har 671 barn i Jönköpings län följts från födseln till 20 års ålder. Studien visade att vid [...]]]>

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är ett samlingsnamn för sjukdomarna Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC). Läkemedelsverket har i samverkan med nationella experter tagit fram en rekommendation för läkemedelsbehandling.

IBD orsakar i de flesta fall betydande sjuklighet och behovet av sjukvårdsresurser kan vara omfattande. Epidemiologiska studier visar att båda sjukdomarna ökar och i Sverige insjuknar [...]]]>  

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är ett samlingsnamn för sjukdomarna Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC). Läkemedelsverket har i samverkan med nationella experter tagit fram en rekommendation för läkemedelsbehandling.

IBD orsakar i de flesta fall betydande sjuklighet och behovet av sjukvårdsresurser kan vara omfattande. Epidemiologiska studier visar att båda sjukdomarna ökar och i Sverige insjuknar 8–9/100 000 invånare i Crohns sjukdom årligen. Motsvarande siffra för ulcerös kolit är 6–19/100 000. Omkring 0,5 % av befolkningen har någon av de båda sjukdomarna.

Sjukdomarna debuterar vanligen vid 15–35 års ålder, men de kan debutera redan i barndomen, vilket ofta medför en ökad risk för försämrad tillväxt och för ett aggressivare sjukdomsförlopp.

Båda sjukdomarna medför ofta inflammatoriska manifestationer utanför tarmen, till exempel i leder, ögon, gallvägar, hud och skelett.

En ökad användning av immunhämmande, biologiska läkemedel har förbättrat behandlingsresultaten, men en ökad risk för biverkningar, framför allt infektioner och möjligen även lymfom (en form av lymkörtelcancer) kräver noggrann uppföljning.

För flertalet av de aktuella läkemedlen finns långvarig klinisk erfarenhet och det finns också ett antal studier som visat positiva resultat vid dessa sjukdomar. Någon botande behandling vid IBD finns inte och därför är de flesta patienter i behov av kontinuerlig medicinsk behandling.

Den nya rekommendationen finns här: http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/L%C3%A4kemedelsbehandling%20vid%20inflammatorisk%20tarmsjukdom%20-%20ny%20rekommendation.pdf

Allt fler i [...]]]> Kirurgi är överlägset traditionell medicinsk behandling för att kontrollera typ 2 diabetes hos överviktiga och feta personer, visar två studier som presenteras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM). Redaktionens kommentar till resultaten är studierna sannolikt kommer att få stora konsekvenser för den framtida behandlingen av typ 2 diabetes.

Allt fler i världen drabbas av typ 2 diabetes, en epidemisk utveckling som går parallellt med att allt fler blir överviktiga, den förutom ålder enskilt viktigaste riskfaktorn för att insjukna. År 2010 beräknades 8,3 procent av den vuxna befolkningen ha typ 2 diabetes och 2030 väntas siffran ha stigit till 9,9 procent. (1) Sjukdomen går också allt längre ner i åldrarna.

I Sverige har omkring 300 000 personer typ 2 diabetes. Av dem beräknas mellan 70 och 80 procent vara överviktiga eller feta, enligt Socialstyrelsen. Obehandlad diabetes kan leda till svåra komplikationer, som hjärt- och kärlsjukdom.

HbA1c – viktigt långtidsvärde

I den ena av de två nu aktuella studierna ingick 150 typ-diabetiker med ett BMI mellan 27 och 43.* Deras HbA1c, ett viktigt mått på blodsocker­kon­troll som mäter nivån under sex till åtta veckor bakåt i tiden, var 9,2 procent. (2)

Alla fick konventionell medicinsk behandling och råd om kost och motion. Två grupper opererades dessutom med antingen gastric bypass eller sleeve gastrectomy. Syftet var att ta reda på hur många i respektive grupp som efter tolv månader nått målvärdet för HbA1c på 6 procent eller lägre. 

Minskat behov av läkemedel

För dem som enbart fick medicinsk behandling var det 5 av 41 (12 procent) som nådde målet, för gastric bypass 21 av 50 (42 procent) och för sleeve gastrectomy 18 av 49 (37 procent).

Blodsockervärdet förbättrades hos alla patienter med ett HbA1c på i snitt 7,5 procent i medicingruppen mot 6,4 och 6,6 procent för gastric bypass respektive sleeve gastrectomy. Viktnedgången för den medicinska gruppen var i snitt 5,4 kilo mot mellan 25 och 29 kilo för dem som opererats, beroende på metod.

Behovet av läkemedel för att sänka blodsocker, blodfett och blodtryck minskade signifikant hos dem som opererats medan det tvärtom ökade hos dem som enbart fått medicinsk behandling.

– Detta visar att det troligen är viktigare att titta på insulinvärdena hos en patient och inte enbart titta på BMI-värden när man ska avgöra vem som bäst lämpar sig för en överviktsoperation. Sleevemetoden är fullt jämförbar med gastric bypass, men med den fördelen att biverkningarna är färre, inte minst när det gäller risken att drabbas av tarmvred efter operationen, säger Dag Arvidsson, docent i kirurgi och grundare av Centrum för Titthåls­kirurgi. Dessa resultat är smått revolutionerande och kommer att göra diabetes till en sjukdom som kan opereras bort hos många patienter.

Medicinsk behandling utan effekt

I den andra studien ingick 60 patienter med typ 2 diabetes och ett genomsnittligt BMI på 35 eller mer. En grupp fick enbart medicinsk behandling medan de andra opererades med antingen gastric bypass eller en annan metod (biliopancreatic diversion). Patienternas HbA1c-värde låg på i snitt 8,65 procent. Syftet var att se hur väl kontrollerad sjukdomen blev med respektive behandling, mätt som fasteblodsocker och HbA1c på under 6,5 procent. (3)

Vid en uppföljning efter två år var sjukdomen inte under kontroll (complete remission) hos någon av de patienter som fått enbart medicinsk behandling mot 75 procent av dem som genomgått gastric bypass och 95 procent av dem som opererats med den andra metoden. Blodsockervärdet hade förbättrats hos alla deltagare men signifikant mer hos dem som opererats.

Inte bara en fråga om BMI

Forskarna bakom studien påpekar att patienternas BMI före operation inte förutsade hur väl kontrollerade deras diabetes blev efteråt. Därför anser de att man kan ifrågasätta inställningen där BMI ses som enda kriterium för kirurgi.

Att den förbättrade blodsockerkontrollen tycks vara oberoende av viktnedgångens storlek, är gemensamt för båda studierna. Det tyder på att kirurgi även har andra fysiologiska effekter, sannolikt kopplade till tarmhormoner. 

Resultat med stor betydelse

NEJM:s experter framhåller i en kommentar till studierna att behandling av typ 2 diabetes hittills varit en medicinsk specialitet men att nu även kirurgin kan hävda framgångar inom området som effektivare än medicinsk behandling.

Experterna konstaterar att det visserligen behövs fler studier, till exempel hur varaktig förbättringen är för dem som opererats, men att resultaten sannolikt kommer att få stor betydelse för den framtida behandlingen av typ 2 diabetes.

”Framgångarna med olika typer av kirurgi vid typ 2 diabetes pekar på att det inte ska ses som en sista utväg. Det kan mycket väl övervägas tidigare i behandlingen av feta patienter med sjukdomen”, sammanfattar de sin kommentar.

Avhandlingen beskriver livsstil och kostvanor hos samer och hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna [...]]]> Den traditionellt samiska kosten har likheter med lågkolhydratdieterna, men det är inte säkert att kosthållningen kan förklara den relativt goda hälsan i samebefolkningen, skriver Lena Maria Nilsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 24 februari.

Avhandlingen beskriver livsstil och kostvanor hos samer och hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna eller dö i cancer och hjärt-/kärlsjukdom i en norrländsk normalbefolkning. Majorietsbefolkningen studeras alltså i ett minoritetsperspektiv. Studien belyser framför allt kostvanor, fördelning mellan energigivande näringsämnen (kolhydrat, protein och fett) samt konsumtion av kok- och bryggkaffe. Den bygger på redan insamlade data från Västerbottens hälsoundersökningar och MONICA-projektet.

Bakgrunden är att samer i Sverige, till skillnad från de flesta andra urfolk i världen, kan förvänta sig ett lika långt liv som majoritetsbefolkningen och som grupp löper de mindre risk för att drabbas av cancer. Det finns ingen entydig förklaring till denna relativt goda hälsa, men det kan finnas ett samband med ”traditionellt samiska” kostvanor och livsstil.

En intervjustudie med äldre samer fungerar som bakgrund för de andra delstudierna. Den visar överraskande att fet fisk kan ha varit viktigare än renkött för samerna i södra Lappland under tiden från 1930 fram till ca 1960. Det som har hög kulturell betydelse (i det här fallet renkött) behöver alltså inte alltid ha lika stor betydelse i ett objektivt, vetenskapligt perspektiv.

En av delstudierna bygger på en modell för att undersöka hälsoeffekterna av så kallad Medelhavsdiet. Det är första gången någon har studerat betydelsen av ett samiskt kostmönster på detta sätt. Resultatet visar att de västerbottningar som äter den kost som har störst likheter med den traditionellt samiska hade en svagt ökad risk att dö jämfört med de västerbottningar som åt mindre samiskt. Det verkar därför osannolikt att den samiska kosten som sådan kan förklara den relativt goda hälsan hos samer. Fråga är dock mycket svårbesvarad, eftersom kostvanorna kan ha skiljt sig mellan olika samegrupper och över tid. Dessutom äter dagens västerbottningar mycket mindre av vissa livsmedel jämfört med vad samerna gjorde förr, till exempel fet fisk och bär. För sådana livsmedel kan det därför bli extra svårt att påvisa samband.

Lågkolhydratdieter, som har vissa likheter med den ”traditionellt samiska” kosten, är både populära och kontroversiella idag. Deras långtidseffekter för hälsan är till stor del okända. I en delstudie speglas förhållandet mellan kolhydrater och protein i kosten i en poängskala. Högsta poäng fick de som åt minst kolhydrater och mest proteiner. Höga sådana poäng påverkade inte den allmänna risken att dö, eller att dö i cancer eller hjärt-/kärlsjukdom, när statistiken korrigerats med hänsyn till intaget av mättat fett och de vanligaste hälsoriskfaktorerna.

I de sista delstudierna undersöks risken för cancer respektive hjärtinfarkt hos västerbottningar som dricker mer eller mindre kok- och bryggkaffe. De som drack mycket kaffe hade ingen ökad risk för vare sig cancer i allmänhet eller specifikt prostatacancer eller tjocktarmscancer. Resultatet för andra cancertyper visar att de som dricker olika typ av kaffe också kan ha olika risk för skilda cancerformer. I tidigare studier har inga starka samband hittats mellan kaffedrickande i allmänhet och cancer. Denna studie är först med att undersöka hur cancerriskerna ser ut hos människor som dricker olika typer av kaffe. När det gäller hjärtinfarkt, hade män som drack mycket bryggkaffe ökad risk, medan inga entydiga resultat kunde visas bland män som drack mycket kokkaffe.

Delstudierna är i allmänhet s.k. observationsstudier. Det innebär att deltagarna inte följer en bestämd forskningsplan utan lever sina normala liv och sedan jämförs med varandra. Med ett sådant upplägg blir det mycket svårt att ta hänsyn till möjliga faktorer i omgivningen. Därför är det också i princip omöjligt att bevisa direkta samband mellan orsak och verkan. Delstudierna bygger dock på en representativ normalbefolkning där data samlats in från ett stort antal personer (fler än 80 000 unika individer) medan de ännu var friska. När flera sådana studier visar liknande resultat brukar man utgå från att resultaten är sanna eller sannolika.

Källa: Umeå Universitet

Resultaten av studien publiceras nu i den ansedda tidskriften PLoS One med Ina Caesar [...]]]> Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.

Resultaten av studien publiceras nu i den ansedda tidskriften PLoS One med Ina Caesar som försteförfattare.

Kurkumin har sedan flera år studerats som tänkbart läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som karakteriseras av ansamlingar av klibbiga amyloidfibrer och tau-protein. Linköpingsforskarna ville undersöka hur substansen påverkade genmodifierade bananflugor (Drosophila melanogaster) som utvecklat tydliga Alzheimersymtom. Bananflugan används alltmer som modell för nervnedbrytande sjukdomar.

Fem grupper av sjuka flugor med olika genförändringar matades med kurkumin. De levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen.

Däremot såg forskarna ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen. Kurkuminet löste inte upp placken, tvärtom påskyndade det bildningen av fibrer genom att reducera mängden av deras föregångsformer, så kallade oligomerer.

–Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest skadliga för nervcellerna, säger professor Per Hammarström som lett studien.

–Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi.

Det finns flera teorier om hur oligomererna kan starta sjukdomsförloppet. Enligt en hypotes fastnar de i synapser och hindrar trafiken av nervimpulser. Andra hävdar att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen.

Kurkumin, som extraheras ur roten till kryddväxten gurkmeja, har använts som läkemedel i tusentals år. På senare tid har det prövats mot bland annat smärta, blodpropp och cancer.

Artikel:
Curcumin promotes A-beta fibrillation and reduces neurotoxicity in transgenic Drosophila av Ina Caesar, Maria Jonson, K. Peter R. Nilsson, Stefan Thor och Per Hammarström. PLoS One etc.

Källa: Lindköpings universitet

Graviditetsdiabetes är en [...]]]> Graviditetsdiabetes ökar risken för senare hjärt- och kärlsjuklighet framför allt hos överviktiga kvinnor med ett BMI över 25. Det visar en ny undersökning vid Örebro universitet.
- Bland normalviktiga kvinnor såg vi ingen riskökning, säger överläkaren Helena Fadl, som skrivit en doktorsavhandling om olika aspekter på graviditetsdiabetes hos kvinnor i Sverige.

Graviditetsdiabetes är en diagnos som ställs när en kvinna utan tidigare känd diabetes har för höga blodsockervärden (hyperglykemi) under graviditeten. Det utesluter dock inte att hon kan ha haft oupptäckt diabetes före graviditeten.

I Sverige testas alla gravida kvinnor regelbundet eftersom sjukdomen kan leda till komplikationer för både mamma och barn, till exempel havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och komplicerad förlossning. Risken att få ett stort barn är nästan fem gånger högre för kvinnor med graviditetsdiabetes (15,1 procent) jämfört med friska kvinnor (3,5 procent).

Graviditet kan ses som ett stresstest

- En intressant upptäckt i undersökningen är att kvinnor födda utanför Norden har färre komplikationer vid graviditetsdiabetes. Det gäller både preeklampsi och stora barn. Barnets storlek beror visserligen i hög utsträckning på mammans längd. Men även om man tar hänsyn till den genomsnittliga längdskillnaden mellan olika etniska grupper kvarstår en tydlig skillnad i förekomst, säger Helena Fadl.

En viktig del i hennes undersökning är sambandet mellan graviditetsdiabetes och senare hjärt- och kärlsjuklighet. Hon har studerat 2642 fall från hela Sverige, och resultatet visar att risken för framtida hjärt- och kärlsjuklighet efter en graviditetsdiabetes är mer än dubbelt så stor hos kvinnor med ett BMI över 25. Däremot syns ingen ökad risk hos normalviktiga kvinnor i denna studie.

- Graviditet kan ses som ett stresstest för kvinnors hälsa som visar de långsiktiga riskerna särskilt vid övervikt, och därför borde vi kanske ha större fokus på uppföljning och förebyggande arbete när det gäller dessa kvinnor, säger Helena Fadl.

Källa: Örebro Universitet