Rosenrots effekter ifrågasatta

En granskning av både originalstudier och marknadsföring av rosenrot, ett av Sveriges mest sålda örtpreparatet, avslöjar dålig forskning, överdrivna slutsatser och oseriös reklam. Detta visar Uppsalaforskare i en artikel som publicerats i den örtmedicinska tidskriften Planta Medica.

Rosenrot, som också säljs som Arctic root, har under ett antal år marknadsförts som ett medel mot fysisk och psykisk trötthet och mot minskad sexuell lust. Det har utsetts till årets hälsoprodukt fyra år i rad 2003-2006. Nu har två forskare och en student vid Uppsala universitet gått igenom de senaste tio årens rosenrotstudier på människor och finner att de flesta inte håller måttet.

– De välgjorda studierna visar ingen effekt och marknadsföringen av rosenrot innehåller grovt överdriva påståenden, säger Dan Larhammar, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Statistikstudenten Josefin Blomkvist skrev sin D-uppsats om rosenrot under ledning av honom och professor Adam Taube vid institutionen för informationsvetenskap. Efter ytterligare granskningar av vetenskaplig litteratur om rosenrot har de tre nu publicerat sin analys i den örtmedicinska tidskriften Planta Medica.

Av elva publicerade studier hävdade artikelförfattarna i sju att de fann positiva effekter av rosenrot. Josefin Blomkvists analys visar dock att sex av dessa hade brister i upplägg eller statistisk bearbetning som gör att slutsatserna kan ifrågasättas eller är direkt felaktiga. Den sjunde studien fann en signifikant effekt av rosenrot mot stressrelaterad trötthet, men studien var liten då endast 30 personer fick rosenrot och lika många fick placebo.

De återstående fyra studierna var mer välgjorda och gällde fysisk prestation. Ingen av dem kunde påvisa någon effekt av rosenrot, förutom en liten omedelbar förbättring i en av studierna som dock inte kunde ses efter en längre periods användning av rosenrot. Sexuell lust undersöktes i endast en av de elva studierna och där sågs ingen effekt.

Utöver dessa brister i forskningen innehåller marknadsföringen av rosenrot grovt överdrivna påståenden, menar forskarna i en artikel på DN-debatt idag. Dessa grundar sig i viss mån på de bristfälliga vetenskapliga studierna. I vissa annonser framhålls effekter som ökat välbefinnande, problemlösningsförmåga och förbättrad stresshantering trots att testerna man hänvisar till gällde helt andra saker.

– Vissa annonser har till exempel riktat sig till kroniskt trötta kvinnor med hänvisning till en vetenskaplig studie som gällde akut trötthet hos män i åldrarna 19-21 år, säger Dan Larhammar.

Källa: Uppsala universitet