Säkrare vård och mer jämlik hälsa – om dietister inom MVC blir fler

En aktuell avhandling vid Umeå universitet visar att barnmorskor ofta känner sig ifrågasatta för att de inte håller sig uppdaterade kring kost. Istället för att låta barnmorskorna ansvara för alla frågor kring matvanor och hälsa för kvinnor i barnafödande ålder vore det mer effektivt och professionellt att arbeta i multidisciplinära team, menar Dietisternas riksförbund, DRF.

Dietister är den yrkesgrupp som har uppdaterad sakkunskap och är experter inom området – och bör sköta den individuella kvalificerade kostrådgivningen. Ökad tillgång till dietister inom mödrahälsovården främjar jämlik vård och ökar patientsäkerheten för gravida kvinnor.

– Låt barnmorskor få vara experter inom sina områden och överlåt de patienter som har särskilda behov till den yrkesgrupp som kan gå på djupet i de specifika kostfrågorna, till exempel vid risk för diabetes och vid avvikande viktuppgång, menar Karin Haby som arbetar i Göteborgsregionen och är en av få dietister i Sverige som är kopplade till mödrahälsovården.

Varje år får hon omkring 400 remisser från barnmorskor. Mer än hälften av remisserna handlar om för hög eller för låg inskrivningsvikt, eller att vikten ökar för mycket och för snabbt under graviditeten.
Andra utmaningar gäller till exempel rådgivning till gravida som lider av ätstörning eller som av andra skäl – eller ren okunskap – äter ensidigt och har ett bristande näringsintag.

– Kunskaperna kring bra matvanor och om hur man lagar mat kan vara väldigt bristfälliga. Många har kanske bara ätit lagad mat i skolan och mattraditionerna i hemmet är näst intill obefintliga – matlagning ingår inte i vardagen, konstaterar Karin Haby. När man ska bilda familj står man villrådig i en ny livssituation och det är vanligt att blivande föräldrar ställer alla sina frågor om kost och livsstil till personalen på mödrahälsovården.

Inom mödrahälsovården finns unika möjligheter att främja hälsosamma kostvanor hos barnfamiljer. Ökad kunskap om hälsosamma matvanor hjälper kvinnor att minska risken för komplikationer under graviditet och vid förlossning och främjar hela familjens hälsa.

Att kostrådgivningen ofta upplevs som ett svårt kapitel, bekräftas i avhandlingen Pregnant women and midwives are not in tune with each other about dietary counseling – studies in Swedish antenatal care som den 18 september presenteras av Anna-Lena Wennberg vid Umeå universitet. Hennes studier visar att barnmorskor ofta känner sig ifrågasatta och upplever att de saknar tillräcklig kompetens för avancerad kostrådgivning. Enligt undersökningen fokuserar barnmorskorna på att förmedla Livsmedelsverkets kostrekommendationer. De gravida söker främst information via nätet, upplever att det är svårt att tolka och tillämpa råden i vardagen och är osäkra på vad man bör äta. Många når inte upp till rekommenderat näringsintag och kostvanorna blir ofta än sämre efter graviditeten.

Kunskapen kring kostfrågor och risker som hänger samman med kosten är ofta otillräcklig och det saknas resurser för barnmorskorna att uppdatera och vidareutbilda sig. Många gånger är en hälsointresserad patient mer påläst än personalen hon möter – barnmorskorna känner sig utsatta och uttrycker ett behov av vidareutbildning både i kostfrågor och för att kunna ge stöd och motivation, inte minst vad gäller hälsosamma vanor i ett långsiktigt perspektiv.

För ytterligare upplysningar kontakta:
Karin Haby, Leg. dietist,
tfn: 073-836 48 00   E-post: karin.haby@vgregion.se

För ytterligare upplysningar om Dietisternas riksförbund, vänligen kontakta:
Elisabet Rothenberg, Ordf. Leg. dietist, bitr. professor,
tfn: 0706-41 45 81 E-post: elisabet.rothenberg@hkr.se

Källa: Dietisternas riksförbund