Fler friska än sjuka 30 år efter debuten i anorexi

En studie som sedan 1985 följt ett femtiotal personer som utvecklade anorexi under tonåren visar att flertalet 30 år senare var friska, men att några hade fortsatta ätstörningar. Forskningen från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet publiceras i The British Journal of Psychiatry.

Den som har anorexia nervosa försöker svälta sig själv för att gå ned i vikt, trots att hen redan väger mindre än vad som är hälsosamt. Av barn och ungdomar i Sverige insjuknar cirka 1 procent av flickorna och 0,1 procent av pojkarna. Behandlingen består framförallt av psykoterapi, för att förändra ätbeteendet och hjälpa bearbetning av svåra känslor.

År 1985 inleddes en studie i Göteborg, då alla åttondeklassare födda 1970 screenades för anorexia nervosa, vilket ledde till att 24 ungdomar upptäcktes och kunde ingå i studien. Dessutom inkluderades ytterligare 27 ungdomar med anorexi, födda i början av 1970-talet, som uppmärksammats av skolhälsovården. 48 av dessa är kvinnor, och 3 är män. Studien kompletterades med lika många matchade friska kontroller, och omfattar totalt 102 personer.

Trettio år efter att studien startade har forskarna sökt upp de anorexidrabbade deltagarna och de friska kontrollerna igen. Alla utom fyra finns med i uppföljningen.

Ålder kan spela in

– Eftersom studien är delvis befolkningsbaserad och eftersom vi bara inkluderar personer som utvecklat anorexi under tonåren har vi från början trott att det överlag borde gå bättre för deltagarna i vår studie jämfört med kliniska långtidsuppföljningar, där deltagarna rekryterats via vården, säger Elisabet Wentz, professor vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien.

– I vår studie ser vi inga dödsfall, vilket tyvärr förekommer i kliniska studier. Men när det gäller fullt tillfrisknande från ätstörningar ser vi samma utfall som andra långsiktiga studier. 30 av 47 deltagare i den uppföljande delen av studien är helt återställda, vilket är i nivå med andra studier.

Ett viktigt syfte med studien är att identifiera faktorer som kan förutsäga hur bra det kommer att gå för unga som insjuknar i anorexia nervosa. Studien pekar på ålder som en sådan faktor, där tonåringar som är något äldre vid insjuknandet har bättre chans att tillfriskna.

Två sidor av perfektionism

Andra studier har visat att perfektionistiska personlighetsdrag är en riskfaktor för att utveckla anorexi, men i denna studie är perfektionism före insjuknandet också något som ökar chansen för tillfrisknande.

– Perfektionism har två sidor, och verkar kunna tjäna både ett ont och ett gott syfte när det gäller anorexia hos tonåringar. Kanske är det så att den perfektionism som drev på sjukdomen förändrades under tillfrisknandet till att bli en drivkraft för att inte återinsjukna, säger Elisabet Wentz.

I den närmast föregående uppföljningen av studien, 18 år efter att den inleddes, hade 6 av 51 deltagare ätstörningar. Nu, tolv år senare, förvånas forskarna över att andelen sjuka ökat.

– Trettio år efter insjuknandet förväntade vi oss att andelen med ätstörningar borde ha fortsatt att minska, men istället ser vi en liten ökning, konstaterar Elisabet Wentz.

Titel: 30-year outcome of anorexia nervosa; https://www.cambridge.org/core/journals/the-british-journal-of-psychiatry/article/anorexia-nervosa-30year-outcome/1938E2FAFC6518654451ACD7BE0428E2

Källa: Sahlgrenska Akademin