Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. I en studie på Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling. Detta uppmärksammas i samband med internationella reumatikerdagen 12 oktober.

– Förhoppningen är att barn och tonåringar ska få antiinflammatorisk hjälp av kosten, som ett komplement till annan behandling eller som enda behandling av sin ledsjukdom. Det skulle kunna innebära ett mindre behov av långverkande antireumatisk läkemedelsbehandling och en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själv i vardagen, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som leder koststudien.

Även om reumatism är mer ovanlig i unga år så kan även barn och tonåringar drabbas. I Sverige insjuknar drygt 200 barn varje år i ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit (JIA), där de mest typiska symtomen är att en eller flera leder svullnar och blir varma.

Syftet med koststudien, som beräknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt.

– Fyra av de första 15 barnen/tonåringarna var aktuella för tillägg med så kallat biologiskt läkemedel när de gick med i studien, men detta behövdes inte efter en månads kostbehandling, säger Lillemor Berntsson.

Tarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar. Det finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare.

– Låginflammatorisk kost innebär att man äter livsmedel som i djurförsök haft en gynnsam inverkan på tarmens immunsystem. Kosten som används i studien är studerad i USA och har effekt mot inflammatorisk tarminflammation hos barn, men den gör inte att tarmslemhinnan läker fullt ut, förklarar Lillemor Berntsson.

Kosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter. Lillemor Berntsson menar att gluten sannolikt inte är skadligt i sig, utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater. Det kanske viktigaste med kosten är att den är fri från ämnen som uppstår när man processar mat samt fri från konsistensgivare, resonerar hon.

För att medverka i studien ska man ha en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom (juvenil idiopatisk artrit) men inte vara höginflammatoriskt sjuk. Målet är att deltagarna ska pröva kosten strikt i en månad, helst i tre månader. Under den tiden ändras inte den långverkande antireumatiska medicineringen.

– Att forska på kost är komplicerat, men vi behöver mycket mer forskning för att bli säkra på vad vi ska rekommendera föräldrar och barn och för att veta hur en optimal kost borde vara sammansatt om man har inflammatorisk ledsjukdom, avrundar Lillemor Berntsson.

FAKTA: Koststudie på låginflammatorisk kost till barn med ledgångsreumatism

  • Målgrupp är barn och tonåringar som fått diagnosen inflammatorisk ledsjukdom (JIA) i 1-16 årsåldern. Man ska inte vara höginflammatoriskt sjuk.
  • Målet är i första hand att man provar kosten strikt i en månad, helst i tre månader.
  • Enstaka leder kan vara inflammerade när kostbehandlingen startar, men om kostbehandlingen inte bedöms fungera väntar man inte längre än högst cirka tre veckor innan man behandlar en inflammerad led med en kortisonspruta.
  • Inför studien får familjen kontakt med en dietist som tillsammans med läkare följer dem under studien. Familjen får ett recepthäfte, olika tips och råd hur de kan gå tillväga, bland annat en lista över produkter som fungerar bra för kosten och en lista på födoämnen som man bör undvika.
  • Föräldrarna behöver vara motiverade att sätta sig in i kosten och hjälpa barnet/tonåringen.
  • Innan man går in i studien träffar man barnläkare, fyller i formulär för hur man mår på olika sätt, lämnar blod- avförings- och urinprov.
  • Man får två veckor på sig att komma igång fullt ut med kosten. Barnen tar med sig mat till skolan och de får ett intyg från läkaren för att be om skolans stöd att hjälpa barnet kring matsituationen så att det går bra att äta med sina kompisar.
  • Efter två och fyra veckor med kosten träffar man läkare och man har möjlighet till kontinuerlig mailkontakt med dietist. Efter fyra veckor lämnar man en kostregistrering som dietisten bedömer och ger återkoppling till familjen.

I studien inkluderas inte:

  • Patienter med en särskild form av JIA, den systemiska formen
  • Patienter med högaktiv JIA enligt internationellt vedertagen skattning

Källa: Akademiska sjukhuset